Techmiljardärer satsar miljarder på CERNs nästa jättetunnel som kan avslöja universums hemligheter

När man tänker på Mark Zuckerberg eller Eric Schmidt är det kanske sociala medier, sökmotorer eller AI som dyker upp i huvudet – inte partikelfysik. Men nu riktar några av världens mest inflytelserika techprofiler sina resurser mot en djupare fråga: hur universum egentligen fungerar.

En gåva på 860 miljoner euro

CERN, den legendariska forskningsorganisationen bakom upptäckten av Higgs‑bosonen, planerar nästa stora steg i jakten på svaren om materiens innersta väsen. Projektet heter Future Circular Collider (FCC) och ska bli världens mest kraftfulla partikelaccelerator. Organisationen har nyligen fått ett rejält tillskott – omkring 860 miljoner euro, motsvarande ungefär 10 miljarder kronor – från några oväntade filantroper.

Bland givarna återfinns namn som Eric Schmidt, Mark Zuckerberg, Sergey Brin och Anne Wojcicki. Genom sina stiftelser vill de hjälpa CERN att påskynda bygget av nästa generations partikelaccelerator – och i förlängningen bidra till förståelsen av universums största mysterier.

Ett projekt utan motstycke

För att förstå storleken på FCC måste man först förstå vad CERN redan har. Large Hadron Collider (LHC), den massiva anläggningen på 27 kilometer, har redan revolutionerat fysiken – men forskarna vill nu tänka ännu större.

Den nya anläggningen planeras bli mellan 90 och 100 kilometer lång och kunna krocka partiklar med energinivåer långt över tidigare rekord. Förhoppningen är att dessa extrema förhållanden ska avslöja fenomen som än så länge bara existerar i teorin.

Bygget delas upp i två etapper:

• Fas 1: Kostnad omkring 235–240 miljarder kronor, klar på 2040‑talet.
• Fas 2: Ytterligare cirka 60 miljarder kronor, möjlig färdigställning på 2060‑ eller 2070‑talet.

Om projektet realiseras talar vi om ett av mänsklighetens mest ambitiösa vetenskapliga företag hittills.

Teknikens tungviktare kliver in

Förutom Schmidt och Zuckerberg bidrar flera andra välkända namn, däribland Sergey Brin, Xavier Niel och John Elkann – ledare inom allt från Google och telekom till Ferrari.

Genom stiftelser som Eric and Wendy Schmidt Fund for Strategic Innovation och Breakthrough Prize Foundation vill de accelerera utvecklingen av vetenskapens mest avancerade verktyg. Syftet är inte att finansiera hela projektet, utan att visa hur privat kapital och idealism kan komplettera offentlig forskning när politiska processer går långsamt.

Vad är det egentligen man letar efter?

De frågor som FCC ska belysa är lika filosofiska som fysikaliska:

• Varför finns något alls?
• Varför består universum av materia och inte av lika delar antimateria?
• Vad är mörk materia – den osynliga substans som tros utgöra majoriteten av kosmos?

LHC gjorde det möjligt att upptäcka Higgs‑bosonen 2012, vilket fördjupade vår förståelse av hur partiklar får massa. FCC är tänkt att ta nästa steg i den forskningen och potentiellt avslöja ännu mer av universums hemligheter.

Mellan framtidstro och oro

Att bygga en 100 kilometer lång accelerator är både dyrt och tekniskt krävande. Kritiker pekar på den enorma kostnaden – över 300 miljarder kronor – samt på den höga energiförbrukningen och de miljömässiga konsekvenserna.

Förespråkarna betonar dock att projekt av den här typen nästan alltid leder till teknologiska genombrott inom områden som materialvetenskap, energi, databehandling och utbildning. Dessutom menar de att kunskapens värde är svårmätt i pengar.

En blick mot mitten av seklet

Om planerna följs kan FCC:s första fas tas i bruk någon gång runt 2040‑talet. Mycket tyder på att den nya anläggningen kommer placeras nära den nuvarande CERN‑tunneln vid gränsen mellan Schweiz och Frankrike.

Beslut om finansiering, miljöåtgärder och godkännande från CERN:s medlemsländer återstår dock innan spaden kan sättas i marken.

En ny era för forskningen

Om allt går enligt plan kan Future Circular Collider bli nästa stora språng i vår förståelse av universum – ett projekt drivet av vetenskaplig nyfikenhet och understött av några av världens mest inflytelserika innovatörer. Trots kostnader och risker bygger det på en tro att vissa frågor helt enkelt är värda att söka svar på.

Kanske kommer den gigantiska tunneln i Europas berggrund en dag att hjälpa mänskligheten förstå varför något existerar överhuvudtaget – och vilka andra hemligheter universum ännu döljer.