Skånskan förändras när rullande r försvinner från unga röster i södra Sverige

I generationer har den skånska dialekten varit en självklar del av södra Sveriges själ. Den har rullat, rasslat och bubblat av karaktär – men nu börjar något hända. Enligt både Feber och Dagens Nyheter håller det typiskt skånska uttalet på att blekna, särskilt bland barn och unga.

Ta Lund till exempel – staden som alltid balanserat mellan akademisk prestige och jordnära skånsk charm. Här hörs allt färre rullande r och grova ljud. I stället låter skolbarnen mer och mer som om de växt upp i Stockholm.

Språkforskaren Greta Horn, aktuell med avhandlingen ”Den unga skånskan”, beskriver det som en sorts språklig utjämning. Skånskan, säger hon, slipas långsamt ner mot en neutral rikssvenska – en process som sker både i uttal och i social attityd. Resultatet? Ett språk som låter mer lika över landet, men som samtidigt förlorar en bit av sin särart.

Varför försvinner dialekterna?

Dialekter har alltid förändrats. Det är inget nytt. Men just nu går det fortare än någonsin. Forskare lyfter flera anledningar:

• Rörlighet och utbildning: Unga skåningar flyttar till större städer för att plugga eller jobba – och börjar tala mer rikssvenskt för att smälta in.
• Media och internet: Från poddar till YouTube och sociala medier – det är rikssvenska röster vi hör mest. Den lokala tonen hamnar i bakgrunden.
• Social status: Enligt Greta Horn upplever många unga att den grova dialekten låter mindre ”professionell”, och börjar därför medvetet tona ner den.
• Globalisering och teknik: Engelskan, AI-röster och en allt mer standardiserad kommunikation skapar en ny norm: det släta, accentlösa språket.

När r:en tystnar i hemmen

I DN:s reportage berättar en familj i Lund att föräldrarna pratar bred skånska, medan barnen låter som de kommer från huvudstaden. De klassiska r:en har försvunnit, de gutturala tonerna likaså.

För många äldre skåningar känns det som att en del av identiteten håller på att gå förlorad. Dialekten är mer än ord och uttal – den bär på historia, stolthet och en känsla av tillhörighet.

Vad står på spel?

Om utvecklingen fortsätter riskerar vi att förlora en av Sveriges mest färgstarka dialekter – och därmed en bit av landets språkliga rikedom. Dialekterna ger Sverige sin mångfald. De berättar var vi kommer ifrån, vad vi värderar, och hur vi ser på oss själva.

När en dialekt dämpas, försvinner också små ord och uttryck som inte finns någon annanstans. Det blir lite mer enhetligt – men också lite fattigare.

Finns det hopp för skånskan?

Greta Horn tror det. Dialekter kan överleva, men det kräver omsorg. Hon ser flera möjliga vägar framåt:

• I skolan – genom att låta barn använda sin dialekt med stolthet och lära om dess historia.
• I medierna – genom att ge plats åt fler regionala röster.
• I kulturen – genom musik, teater och humor, precis som komikern David Batra gjort.
• I attityden – när människor börjar se dialekten som en styrka i stället för ett hinder.

Den nya skånskan – en blandning

Allt är dock inte nattsvart. Skånskan försvinner inte över en natt. Många unga blandar i stället skånska ord med rikssvenskt uttal – en sorts ”hybridskånska” som speglar hur språket förändras i takt med samhället.

Det handlar kanske inte om att skånskan dör, utan att den föds på nytt i en modernare form. Dialekter är trots allt levande – de förändras, men de dör sällan helt.

Sammanfattning

Skånskan står inför en tyst men tydlig förändring, särskilt bland unga i storstäder som Lund. Globalisering, utbildning och medial påverkan gör att rullande r:en ersätts av ett mer neutralt språk.

Frågan är inte bara hur folk pratar – utan vem de är när de gör det. Dialekter är kultur, minnen och identitet. Så ska vi bevara dem, eller låta dem utvecklas med tiden?

Vanliga frågor

Är skånskan på väg att dö ut?
Inte helt, men den förändras snabbt och blir mer rikssvensk – särskilt bland unga i städerna.

Var finns de mest genuina skånska dialekterna kvar?
Framför allt på landsbygden och i mindre orter där traditionellt tal fortfarande lever.

Varför slutar unga rulla på r:en?
För att passa in. Många tycker att den tydliga dialekten känns mindre seriös i vissa sammanhang, och påverkas dessutom av media och teknik.

Kan dialekten komma tillbaka?
Ja. Språk kommer och går i vågor. Om skånskan får högre status och fler förebilder kan nästa generation mycket väl börja rulla på r:en igen.