BMW i3 och i8 Framtidsikonerna som kom för tidigt
När BMW i början av 2010-talet presenterade sina el- och hybridmodeller i3 och i8 kändes det som om framtiden hade kommit. Dessa bilar såg ut att höra hemma i en science fiction-film och byggdes med målet att kombinera hållbarhet och innovation. Projektet kallades Project i och skulle bana väg mot en ny era av elektrifierad körglädje.
Trots stor uppmärksamhet och lovord blev utfallet dock inte det genomslag BMW hoppades på. Försäljningen blev begränsad, och efter några år syntes i3 och i8 mer som sidospår än som starten på något större. Vad gick snett?
En djärv start på något nytt
Redan 2007 beslutade BMW att tänka om. Istället för att elektrifiera befintliga modeller skapade de helt nya plattformar, anpassade från grunden. Resultatet blev två tekniskt unika fordon:
- BMW i3 (2013) – en liten helelektrisk stadsbil byggd av lätta kolfibermaterial och aluminium.
- BMW i8 (2014) – en laddhybrid med sportbilslinjer och futuristiska detaljer.
Båda modellerna visade att elbilar kunde vara spännande att köra, men den breda marknaden var inte riktigt redo. Trots deras tekniska briljans kändes de för många kunder för dyra och för nischade.
Först på bollen – men inte bäst i spelet
BMW i3
När BMW i3 lanserades var elbilsmarknaden fortfarande i sin linda. Även om bilen var avancerad och miljövänlig hade den en räckvidd på endast omkring 20–25 mil. För en bil i premiumsegmentet upplevdes detta som begränsat. En räckviddsförlängare fanns som tillval, men det ökade både priset och komplexiteten.
BMW i8
i8 imponerade med sin teknik och sitt utseende men uppfattades inte som en äkta sportbil i körkänsla. Den presterade bra, men med en prislapp över miljonen kronor blev kundgruppen snäv. Den var framför allt en symbol för BMW:s tekniska mod snarare än en volymmodell.
Teknik i världsklass, men svår att sälja
BMW:s satsning på kolfiberförstärkt plast (CFRP) var unikt i bilvärlden. Fabriken i Leipzig byggdes om för att hantera de nya materialen, men kostnaderna blev enorma. När konkurrenterna senare lanserade billigare elbilar med bättre räckvidd och enklare konstruktion tappade i3 och i8 snabbt sin fördel.
När tåget gick – och BMW missade det
Efter de första modellerna dröjde det flera år innan BMW följde upp med fler elbilar. Tesla och asiatiska märken tog då över marknadsandelar. När BMW återkom runt 2021 med nya modeller som iX3 och i4 byggde de inte längre på samma radikala teknik, utan mer på traditionell konstruktion.
Det som ändå blev rätt
- Erfarenheten av batteriteknik och lättviktskonstruktion lever vidare i dagens elbilar.
- “BMW i” blev synonymt med innovation och hållbarhet.
- Företaget visade mod när få andra ens vågade satsa.
Kort sagt – vad gick snett?
| Modell | Starka sidor | Svagheter |
|---|---|---|
| BMW i3 | Modig design, låg förbrukning, perfekt för stadskörning | Kort räckvidd, högt pris, smal målgrupp |
| BMW i8 | Futuristiskt utseende, tekniskt mästerverk | Kostsam, inte tillräckligt sportig, begränsad efterfrågan |
Ett steg före – men också lite felsteg
BMW i3 och i8 kan beskrivas som modiga experiment snarare än volymprodukter. De visade vägen men kom kanske för tidigt för sin tid. I dag betraktas de som viktiga byggstenar i BMW:s elektriska resa – nyskapande, lärorika och symboliskt avgörande.
FAQ
Kommer i3 tillbaka?
Nej, den klassiska i3 lades ned 2022, men namnet kan återanvändas i framtiden.
Var i8 egentligen en sportbil?
Den hade sportbilsutseende men var snarare en tekniskt avancerad GT.
Vad tog över efter i3 och i8?
Modeller som i4, iX1 och iX3 fortsätter i deras anda – men med större fokus på praktisk vardagsnytta.


