Ert eller erat?
Vi är många svensktalande som inte alltid har stenkoll på språkets regler och skillnaderna mellan vad som är talspråk och skriftspråk. Inte heller är det alltid glasklart vilka ordböjningar som vi ska använda när vi talar med varandra eller när vi skriver texter exempelvis. Även vad man ska välja i formella eller informella situationer, samtal och skrifter kan vara svårt för många. Hur ska vi då veta och vilka riktlinjer kan hjälpa oss – så som i valet av att använda ”ert” eller ”erat”?
Talspråk och skriftspråk – vad är skillnaden?
En viktig språklig riktlinje är att skilja mellan vad som är talspråk och skriftspråk. Med andra ord, vilket språk vi använder när vi talar och när vi skriver. Enligt UR förekommer talspråk i vardagliga och informella sammanhang, såsom när vi smsar med en kompis eller pratar med en granne. Skriftspråk används främst när man skriver texter och även i formella situationer, som vid en textuppgift i skolan eller en jobbansökan.
”Ert” eller ”erat” ?
Vad gäller då vid ”ert” och ”erat” – säger man ”ert hus” eller ”erat hus” när man pratar med sin kompis (talspråk) eller skriver en text på universitetet (skriftspråk)?
Enligt SAOL (Svenska Akademiens ordlista), en av ordböckerna från Svenska Akademien, är ”erat” del av vårt talspråk. SAOL är just ordboken för vårt inofficiella språk där mer moderna böjningar och stavningar av svenska ord förekommer. Med andra ord – en ordbok för vårt vardagliga språk.
Detta betyder att ordböjningen ”erat” endast ska användas i vardagliga sammanhang, såsom i exempelvis informella sms eller samtal. Därmed ska det undvikas vid formell skrift som i en skoluppgift exempelvis, där istället ordböjningen ”ert” ska användas enligt bland annat Chalmers.
Därmed används ”erat” vid informellt talspråk och “ert” vid formellt skriftspråk.
Men är det alltid så enkelt?
Är det verkligen så lätt att skilja på talspråk och skriftspråk som det låter? Nej, tyvärr så är det inte alltid så. UR förklarar att genom den digitala utvecklingen har en ny variant skapats som kallas ”skrivet talspråk”. Detta innebär att vi skriver så som vi talar, vilket är väldigt vanligt när vi kommunicerar digitalt på sociala medier exempelvis. Detta kan göra det ännu svårare att veta skillnaden mellan tal- och skriftspråk. UR visar exempel på ”skrivet talspråk” i ett sms, vilket visar hur det kan se ut.
Detta kan då skapa ännu fler svårigheter när man använder formellt skriftspråk, förklarar UR. Ofta vill vi använda formellt skriftspråk just för att verka seriösa och kunniga när det kan ha stor betydelse, som när du skriver ditt gymnasiearbete eller arbetsprov. Därför är det viktigt att ha koll på skrivregler, grammatiska riktlinjer och skillnaden mellan talspråk och skriftspråk.
Hur vet man säkert då?
Det kan som sagt fortfarande vara svårt att veta språkets riktlinjer, vilka ord som ska användas i vilka sammanhang och vad som räknas som talspråk eller skriftspråk. Därför kan det alltid vara bra att dubbelkolla innan man skickar iväg den där jobbansökan eller skoluppgiften.
Ett sätt att kontrollera detta, föreslår Chalmers, är ifall ordvarianten man skrivit, så som ”erat” exempelvis, förekommer i Svenska Akademiens ordböcker eller inte. Finns ordet i SAOL exempelvis så brukar det betyda att det är vardagligt språk och därmed ska varianten inte användas i formella sammanhang och skrivelser.
Ett annat tips från UR är att jämföra med andra ord, stavningar eller böjningar som du känner dig mer säker på. Vill du exempelvis veta ifall du ska använda ”erat” eller ”ert” i en mening kan du byta ut orden till ”vårat” eller ”vårt” vilket kan hjälpa att förtydliga det för vissa.
